Psykologisk utmattning

Vad är psykologisk utmattning och vad bör man känna till?

Hur det känns att vara in i döden trött och sliten vet de flesta. Men vad inte alla vet är att man kan gå in i en psykologisk utmattning. Tecken på psykologisk utmattning: Fysisk trötthet och förlust av energi. Utmattningen kan ta sig uttryck i att vi inte tror att vi kan ta oss igenom dagen när vi vaknar. Det kan till och med kännas som att inget spelar någon roll längre. Att vi är så trötta att vi kan dö. Sömnlöshet. Man kan vakna till  flera gånger under natten till en början. Springa och kissa och dricka vatten. Eller bara slumra mellan uppvakningarna. Detta kan också eskalera till allvarliga svårigheter att somna om eller att somna in på kvällen. Hjärnan är i beredskapsläge och planerar, håller koll och släpper inte taget. Minnesförlust. Enligt en artikel som publicerades i Journal of Forensic Psychiatry and Psychology, kan psykologisk utmattning ofta producera en kognitiv försämring vid namn ”desinformationseffekten”. Det är då vi blandar ihop information och minns den felaktigt, vilket gör att vi blandar ihop bilder, personer och situationer eller får luckor.

Fysiskt: hjärtklappning, migrän, matsmältningsproblem, spänningar, brist på hunger eller överdriven aptit är vanligt, exem, tappar hår, ytandning....

Känslomässigt: kan vi bli känsligare och samtidigt apatiska, irriterade , aggresiva, lättgråtna och överdrivet pessimistiska. Tappar förmågan att känna njutning. Att inte kunna njuta av saker lika mycket som vi gjorde tidigare gör att vi glömmer bort en stor del av vilka vi är. Vi ser inte längre fram emot saker och livet blir grått. Världen känns långt borta eller så känner vi att vi är i en bubbla.

Hamnar vi här beror det på flera olika komponeneter som ofta samverkar. Vi har stoppat för mycket känslomässigt bagage i vår ryggsäck. Vi har helt enkelt inte hunnit eller kunnat ta tag i saker som behöver bearbetas från den dan vi föddes fram till i dag. Det vi stuvar undan och stoppar ner drar också med sig våra behov ner i glömskan. Utan att ta hand om våra behov kan vi inte sätta gränser ELLER be om hjälp. Att våga be om hjälp, gå till en terapeut, företagshälsovården eller annat handlar ofta om anknytningsproblem. " Vem vill finnas för mig? Jag är inte värd kärlek! Jag får inte ta tid! Jag får inte vara till besvär!" Men allt dett är fel! Du får ta tid! Du ÄR värd hjälp, stöd och kärlek!

En utmattning klarar vi inte lättvindigt på egen hand. Hade vi gjort det hade vi läkt den för länge sedan. När det är kaos på  insidan fixar vi inte yttre prestationer, arbetsplatser med trasig ledning, mannens otrohet, barnens kriser, föräldrars sjukdommar, ekonomiska svackor och annat som livet serverar. Det är MÅNGA komponenter vi behöver titta på i vårt inre för att läka. Behov, undangömda känslor, begränsande tankemönster, vacklande värdegrund, glömda och gömda  inre styrkor, förmågan att sätta gränser, viljan att våga öppna upp igen och framför allt modet att våga rannsaka sig själv.

En terapeut hejar på, sträcker fram förstorningsglaset, visar nya kartor över livet och sträcker fram servetter när det behövs torkas tårar. En terapeut kan komma med tips och råd men det är inte huvudsyftet eller ens grundtanken. En terapeut är som en lots som hjälper dig att vända den här skutan innan den går på grund på riktigt och visar dig in i bättre och lugnare farvatten, en maskinist som visar var du kan byta trasiga delar och fylla på olja, en städare som visar var dammråttorna håller sig gömda och en kock som visar hur man kan njuta av goda smaker. Kaptenen det är DU. Och efter lite jobb med restaurering och översikt på den här skutan kommer du att hantera kaptensjobbet med bravur i gen!